Förbättra

utbildning och

studieteknik

Denna bok kan hjälpa föräldrar/vårdnadshavare och lärare att stödja och uppmuntra barn med ADHD i skolan. Här finns avsnitt om hur man upprättar en daglig rutin, bäst lämnar över till en ny skola, utvecklar studieteknik, hanterar distraherande faktorer samt utvärderar framsteg under skoldagen.

Se efter vad din skola har för rutiner då de råd som ges här kanske inte är tillämpbara i alla situationer och på alla skolor.

 

 

 

Skapa dagliga rutiner

__________________________________________________________________

En smidig övergång till en ny skola

_________________________________________________________________

Stöd barn med ADHD i klassrummet

_________________________________________________________________

Utveckla studietekniker

_________________________________________________________________

Hantera störningsmoment i skolmiljön

_________________________________________________________________

Gå igenom framsteg och ge feedback

__________________________________________________________________

Genomföra övergången till en ny klass eller lärare

SKAPA DAGLIGA RUTINER

I det här kapitlet finns råd om hur man skapar hållbara dagliga rutiner i skolan, rutiner som underlättar livet för barn med ADHD.

Varför är det bra med dagliga rutiner i skolan?
Barn med ADHD ställs ofta inför en rad olika utmaningar under skoldagen på grund av sina uppmärksamhets- och beteendeproblem. Exempel på utmaningar:

  • Oförmåga att organisera.
  • Dålig tidsplanering.
  • Glömska och tankspriddhet.
  • Uttråkning.
  • Svårighet att upprätthålla uppmärksamheten.

Att skapa välstrukturerade rutiner både hemma och i skolan är en mycket viktig del i att hjälpa barn med ADHD att genomföra uppgifter och nå uppsatta mål.

En bra daglig rutin i skolan kan:

  • Skapa struktur, och hjälpa barnet att särskilja varje ämne, lärare och klassrum.
  • Hjälpa barnet att komma till lektionen i tid och med rätt skolmaterial.

1

 

  • Underlätta för eleven att fokusera på att nå uppsatta mål, genom att dela upp arbetsuppgifterna i mindre, därmed mer lätthanterliga delar.
  • Tillåta avbrott i koncentrationen genom att på ett ordnat sätt införa pauser i intensiva studieperioder. Det är ett bra sätt att öka motivationen.
  • Hjälpa till att skapa ett mönster i skoldagen som barnet känner igen.

Skapa en daglig rutin i skolan
Det finns många saker som kan bidra till att skapa en strukturerad daglig skolrutin, till exempel:

  • Att ge barnet ett regelbundet schema där lektionsmönster, lokaler och lärare så långt det går inte ändras. Eleven kan då bli förtrogen med rutinen, hålla sig till den och lita på att den inte kommer att ändras.
  • Att göra ett enkelt schema med olika färgkoder för att hjälpa barnet att skilja mellan lektioner, lokaler och raster.
  • Att läraren varje morgon på samma sätt förklarar dagens arbetsuppgifter, och går igenom de små steg som krävs för att klara av dem.
  • Att avsätta tid vid slutet av dagen för att diskutera de saker som har uppnåtts och de svårigheter som har varit. Genom att ständigt se över den dagliga rutinen, och ge positiv bekräftelse, kan man hjälpa barnet mycket.

2

 

  • Att låta barnet sitta på samma plats i klassrummet, en plats som minimerar risken för att bli distraherad (fönster ska till exempel undvikas).
  • Att se till att det alltid finns ett permanent utrymme i, eller i närheten av, klassrummet där barnet kan förvara böcker och andra tillhörigheter.

3

 

Att planera långsiktigt

  • När det sker tillfälliga ändringar i rutinen, som till exempel en friluftsdag, är det bra att förbereda barnet på detta i förväg.
  • Planera in raster, lunchraster och idrottsaktiviteter i förväg. Dessa ska helst vara så strukturerade och ha så mycket tillsyn som möjligt. På så sätt underlättar man för barnet att komma till ro när det är dags att återvända till klassrummet, och undviker eventuella konflikter med andra elever.
  • Det är viktigt att tänka på att barnet kan ha energisvackor under dagen, till exempel på eftermiddagen, som kan försämra koncentrationen. Då är det bra att lägga en fast aktivitet under lektionen som fångar barnets intresse, till exempel en muntlig övning istället för en skriftlig.

Upprätthålla dagliga rutiner i skolan
Det är lika vikigt att se till att rutinerna upprätthålls, som att fastställa dem från början. Här kan en rad olika strategier vara till hjälp. Ofta får man pröva sig fram för att se vilka metoder som fungerar bäst i längden.

Exempel på metoder:

  • Att använda mobiltelefon eller andra tekniska hjälpmedel (där det är tillåtet) för att påminna barnet om vad han/hon ska göra härnäst.

4

 

  • Att använda färgkoder för att markera olika delar i skolschemat, till exempel klassrum, ämnen och lärare.
  • Att se till att barnet har en klocka som kan underlätta och öka medvetandet om vikten av att hålla sig till schemat.
  • Att se till att rutiner och scheman är lättillgängliga.
  • Att använda bilder och illustrationer i schemat för att visa vad som förväntas.

Att skapa en rutin kring att ta sig till skolan
Att skapa rutiner kring att ta sig till skolan i form av en planering som tydligt anger vad barnet förväntas göra vid vissa tidpunkter, är också till nytta.

Momenten i en sådan rutin kan till exempel omfatta:

  • Stiga upp ur sängen.
  • Tvätta sig.
  • Klä sig.
  • Äta frukost.
  • Borsta tänderna.
  • Packa läxböckerna.
  • Packa ner mellanmål.
  • Gå till busshållplatsen.

5

 

EN SMIDIG ÖVERGÅNG TILL EN NY SKOLA

Det här kapitlet innehåller tre avsnitt. De ger tips om hur ett barn med ADHD på bästa sätt byter till en ny skola, och hur den processen kan underlättas.

Förberedelser inför att lämna den nuvarande skolan
Att byta skola är ett stort och svårt steg för många barn, och för ett barn med ADHD innebär det en rad särskilda utmaningar. Utmaningar kan delas in i två områden:

1. Praktiska:

  • Förändringar i invanda rutiner.

2. Känslomässiga/psykologiska:

  • Lämna vänner.
  • Lämna relationer med stödjande och förstående lärare.

För att hantera processen med att byta skola måste föräldrar/vårdnadshavare tänka på följande:

  • Ge barnet ordentligt med stöd under hela förändringsprocessen.
  • Att använda hjälpmedel, som till exempel BaSoFiche-formulär*, vid informationsöverföringen till den nya skolan.

6

 

  • Se till att den nuvarande skolan upprätthåller befintligt stöd när det behövs.

* BaSoFiche-formulär utvecklades i Belgien för att överföra förhandsinformation om alla barn som byter till en ny skola. Formuläret innehåller avsnitt med uppgifter om barnens färdigheter och intressen, om den omsorg som tillhandahållits samt om särskilda behov. Dessutom finns ett avsnitt med uppgifter om extern vård utanför hemmet, liksom om situationen hemma.

Att förstå de förändringar som sker då barnet lämnar sin nuvarande skola
Att byta aktiviteter, miljö eller rutiner kan vara svårt för barn med ADHD, och kan orsaka:

  • Frustration.
  • Ångest.
  • Depression.
  • Vredesutbrott.

Barnet kan uppmuntras till att, tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare, använda tecknade serier för att underlätta övergången. Serierna hjälper barnet att formulera sina tankar kring att lämna sin gamla skola och sina förhoppningar inför den nya skolan. En mall för en tecknad serie finns för nedladdning.

Många barn med ADHD tycker om att hålla sig till fasta rutiner. Därför kan ett byte av skola vara en av de mest traumatiska upplevelser de varit med om, och innebär stora utmaningar.

7

 

Praktisk förändring
Åtgärderna man bör vidta innan barnet lämnar sin nuvarande skola är bland annat:

  • Diskutera vad barnet kan förvänta sig.
  • Förklara vad som behöver göras i samband med förändringen, till exempel ta reda på saker om den nya skolan, och/eller göra ett besök där.
  • Flytten bör i görligaste mån genomföras i flera steg. Föreslå till exempel noggrant förberedda besök så att barnet kan bekanta sig med den nya skolan. Barnet får då tillfälle att träffa lärarna, och kan berätta vad han/hon tycker bäst om i skolan, hur han/hon bäst lär sig saker och vad som känns svårast.
  • Barnet kan ta med sig en kamrat från nuvarande skolan på besöket för att underlätta övergången.

Känslomässig förändring
Att lämna relationerna med klasskamrater och lärare ingår i förloppet med att byta skola. Detta kan vara svårt för ett barn med ADHD, speciellt i fall där någon särskild lärare har haft hand om barnet och känner det väl.

Skolkamrater och lärare har lärt sig att förstå barnets ADHD-problematik och har etablerat relation med barnet i skolan.

8

 

Följande saker kan du göra för att hjälpa barnet att hantera den känslomässiga förändring som det innebär att lämna den nuvarande skolan:

9

 

Bibehålla nivån på understöd i den nuvarande skolan
Det finns en risk att stödet i den nuvarande skolan minskas i takt med att dagen för skolbytet närmar sig:

Att detta händer kan bero på att skolan:

  • Ser det som ett sätt att ”släppa” barnet.
  • Vill prioritera stöd för yngre barn.

10

 

Att upprätthålla rätt nivå på stödet
För att säkerställa att ditt barn får tillräckligt med stöd kan du göra följande:

11

 

Möte för att förbereda övergången mellan skolorna
Den här diskussionsguiden är till för att stödja lärare och föräldrar/vårdnadshavare när de träffas för att komma överens om hur man bäst hanterar övergången. Här finns förslag på viktiga områden och frågor att begrunda.

Varje del i diskussionsguiden kan antingen skrivas ut för att antecknas i, eller fyllas i direkt på skärmen. Föräldrar/vårdnadshavare och lärare vill kanske samtala om sina tankar och intryck före mötet.

Diskussionsguide för lärare: Förberedelser inför mötet
Mål

  • Bestäm en tydlig agenda för mötet.

Ställ samman de frågor som ska tas upp på mötet, beskriv prioritetsordningen och de resultat som förväntas.
Avsätt tid för föräldrar/vårdnadshavare att berätta om sina bekymmer och åsikter.
Redovisa alla dina erfarenheter av barnet.

12

 

Åtgärder

  • Ta reda på den nya skolans riktlinjer om ADHD.
  • Samla in erfarenheter från andra lärare som har mött barnet.
  • Färdigställ ett hjälpmedel, som till exempel BaSoFiche-formuläret för att vidarebefordra förhandsinformation.
  • Fundera på vilka strategier och belöningssystem som har fungerat framgångsrikt för det aktuella barnet.

Utmaningar

  • Fundera på vilka utmaningar som är aktuella för just det här barnet:

Beteende i klassrummet och störande av andra barn.
Andra lärares brist på erfarenhet av att hantera störande beteende.
Stigmatisering (negativa förutfattade åsikter) av ADHD från lärare, barn och föräldrar.
Belöningssystem som inte negativt särbehandlar andra barn.

Frågor

  • Hur kan ni bäst samarbeta för att säkerställa att all relevant information vidarebefordras?
  • Vad är det viktigaste som nya lärare behöver veta?
  • Vilka strategier fungerar bäst med just det här barnet?
  • Vilka strategier fungerade inte?

13

 

Diskussionsguide för föräldrar: Förberedelser inför mötet
Mål

  • Gör en lista över de resultat du vill uppnå.

Formulera sätt att samarbeta med läraren för att vidarebefordra information.
Enas om ett tidschema då informationen ska vidarebefordras och strategierna tillämpas.

Åtgärder

  • Börja samla in information som kan vara användbar till nya lärare.
  • Fundera på hur du kan samarbeta med lärare för att göra övergången smidig.

Utmaningar

  • Vidarebefordra all relevant information till den nya skolan.
  • Informera om de problemlösningsstrategier som fungerat bra i hemmet.
  • Fundera på hur en eventuell stigmatisering (förutfattade, ofta negativa, åsikter) av ADHD kan övervinnas.

Frågor

  • Kan du be alla parter att föra anteckningar för att sedan jämföra dem vid slutet av mötet?

14

 

Diskussionsguide för lärare och föräldrar: Under mötet
Mål

  • Upprätta en tydlig agenda för mötet.

Sammanställ ett dokument för övergången.
Enas om framgångsrika strategier för att hantera beteende i skolan och hemmet.
Se till att fullständig och korrekt information vidarebefordras.
Ge varje deltagare lika mycket tid för att föra fram sin oro och sina åsikter.

Utmaningar

  • Att förstå vad som fungerar bäst för det enskilda barnet.
  • Att hantera förändringen av rutiner på den nya skolan, och de effekter som kan bli följden.
  • Praktiska problem med den nya skolan och risken för stigmatisering av ADHD.

Frågor

  • Hur kan den nya skolan stödjas på bästa sätt?
  • Vad kan man göra för att säkerställa att framgångsrika strategier vidarebefordras?
  • Hur kan de två skolorna samarbeta för att göra skolbytet lättare?

15

 

Åtgärder

  • Enas om vad varje part ska göra, och vid vilken tidpunkt.
  • Se till att den nya skolan har all relevant information när det behövs.
  • Ge allt stöd som är möjligt under processen.
  • Sammanfatta mötet och formulera åtgärdspunkter.

Åtgärder efter mötet

  • Håll kontakt med den gamla och den nya skolan via telefon, e-post eller sms för att underlätta informationsutbytet.
  • Säkerställ att föräldrar och lärare fortsätter att samarbeta.
  • Stöd den nya skolan.
  • Se till att all relevant information vidarebefordras så att den når den nya skolan i tid.
  • Fråga dig själv: Finns det något ytterligare som jag kan göra för att underlätta denna process?

16

 

BYTE TILL EN NY SKOLA

Att börja i en ny skola är en stor upplevelse för vilket barn som helst, men för ett barn med ADHD kan förändringen i den dagliga rutinen och miljön bli svår och omstörtande.

Att noga förbereda barnet inför bytet och den kommande förändringen kan hjälpa det att lättare klara denna övergångsperiod.

De viktigaste förändringsområdena innefattar:

  • Nya rutiner i skolan och hemma.
  • Nya relationer med lärare och andra barn.

Att förbereda för förändringar i rutinerna
Strukturerade och regelbundna rutiner spelar en nyckelroll för att lyckas i skolan. Det är viktigt att planera i förväg för de förändringar som varje ny rutin medför.

Barn med ADHD har ofta svårt att organisera sin vardag, och att hantera förändringar. Det gäller speciellt när barnen i cirka 12-års ålder lämnar mellanstadiet och byter till en skola med högstadium. Vanliga förändringar är bland annat:

  • Ett nytt schema, som kan variera mer än tidigare över tid.
  • Ny miljö, med många olika klassrum och lärare, vilket gör det svårt att upprätthålla en konsekvent rutin.

17

 

  • Fler och mer varierande ämnen.
  • Ökade läxkrav, vilket kan påverka rutinen hemma.

Stöd från barnets föräldrar/vårdnadshavare och tidigare lärare kan hjälpa den nya läraren att göra förändringarna lättare för barnet.

Förberedelser för mötet med nya lärare och skolkamrater
Samtidigt som barnet bekantar sig med de nya rutinerna och den nya skolan måste han/hon även skapa nya relationer med lärare och klasskamrater. Detta kan visa sig vara svårt, bland annat på grund av följande:

  • Att lärare och annan personal missförstår ADHD-problematiken.
  • Nyfikenhet för barnet byts till utanförskap.
  • Negativ särbehandling från andra barn.
  • Osäkerhet kring förändringar.

Det kan ofta vara svårt för ett barn med ADHD att skaffa och att behålla vänner. Det kan visserligen vara lätt att inleda vänskapsrelationer, men dessa kan ofta bli ansträngda med tiden, eftersom de andra barnen tröttnar på beteendet som är förenat med ADHD. Detta kan leda till isolering och försämrad självkänsla, men också till mobbning eftersom uppträdandet kan upplevas som störande.

18

 

Samtidigt som lärarna måste vara medvetna om gruppdynamiken och risken för mobbning, kan även föräldrar/vårdnadshavare hjälpa barnet att hitta sätt som övervinner svårigheter med att få vänner.

Tidiga samtal mellan föräldrar/vårdnadshavare och de nya lärarna ökar oftast förståelsen av ADHD.

Den nya läraren kan arbeta förebyggande för att underlätta barnets integration i den nya miljön, och på samma gång introducera barnet på ett öppet och vänskapligt sätt för de andra barnen. Ett tips är att utveckla ett välkomstpaket, som till exempel kan:

  • Beskriva den nya skolan.
  • Beskriva schemat och nya lektioner.
  • Engagera andra barn för att skapa innehåll och teckningar.
  • Ge en översikt av en typisk skoldag, till exempel som ett illustrerat manus, förslagsvis i form av en tecknad serie.

19

 

Områden att tänka på för föräldrar då barnet byter skola

  • Bidra med så mycket information som möjligt, så snart det går.
  • Se till att information om alla erfarenheter från den tidigare skolan når den nya skolan. Denna information kan inbegripa:

Ditt barns starka och svaga sidor.
Uppgifter om vad som fungerat när det gäller extra undervisningsstöd.
Hur ditt barn hanterar vänskapsrelationer med andra barn och lärarrelationer.
Uppgifter om vilka metoder rörande feedback, belöning och läxläsning som har varit framgångsrika.
Metoder för att underlätta fokus på uppmärksamhet och förbättrad studieteknik.
Beteendeträning och hantering av läkemedel.
Uppgifter om svårigheter och hur de hanterades.

  • Skapa ett nav för all kontakt och kommunikation med den nya skolan.
  • Begär regelbunden feedback, och kom överens om på vilket sätt den ska ske; via telefon, e-post, sms eller möten.
  • Säkerställ att skolan är medveten om de funktionsnedsättningar som är vanliga vid ADHD.
  • Betona behovet av en regelbunden, daglig rutin för att ditt barns beteende i skolan ska kunna hanteras på bästa sätt.

20

 

Möte för att förbereda övergången till den nya skolan
Den här diskussionsguiden är till för att stödja lärare och föräldrar/vårdnadshavare när de träffas för att komma överens om hur man bäst förbereder övergången. Här finns förslag på viktiga områden och frågor att begrunda.

Varje del i diskussionsguiden kan antingen skrivas ut för att antecknas i, eller fyllas i direkt på skärmen. Föräldrar/vårdnadshavare och lärare vill kanske samtala om sina tankar och intryck före mötet.

Diskussionsguide: Förberedelser inför mötet
Mål

  • Försäkra barnets föräldrar om det stöd du kommer att ge deras barn.
  • Begär att få all tillgänglig information från föräldrar och tidigare lärare för att hjälpa barnet att komma tillrätta i den nya skolan och framgångsrikt hantera relationer.

Åtgärder

  • Ta reda på vilket extra stöd som kan erbjudas under de första veckorna på den nya skolan.
  • Fastställ vilka erfarenheter du eller dina kollegor har av att hjälpa ett barn med ADHD.
  • Undersök vilken specialutrustning som kan behövas i klassrummet.
  • Utvärdera informationen från den tidigare skolan.

21

 

Utmaningar

  • Att förstå de särskilda behov som barnet har.
  • Att skaffa information om tidigare framgångsrika strategier för barnet.
  • Att ge barnets föräldrar/vårdnadshavare lugnande besked om skolans stöd till barnet.

Frågor

  • Vad har tidigare fungerat och vad har inte fungerat för barnet i klassrummet?
  • Hur hanterar barnet förändringar?
  • Hur skaffar barnet nya vänner?
  • Vad känner barnet inför att flytta till en ny skola?
  • Vad tyckte barnet bäst om i sin tidigare skola?
  • Hur kan föräldrar/vårdnadshavare och läraren bäst samarbeta i samband med skolbytet?
  • Vilka aktiviteter tycker barnet om, och hur kan dessa öka motivationen?

22

 

Diskussionsguide för föräldrar: Förberedelser inför mötet
Mål

  • Ta reda på vilken erfarenhet skolan har av ADHD.
  • Vidarebefordra nyttig information till den nya skolan.
  • Ge lämplig bakgrundsinformation om ditt barn.
  • Försäkra dig om att skolan kommer att stödja ditt barn.

Åtgärder

  •  Begrunda följande:

Hur kommer ditt barn att finna sig tillrätta i den nya skolan, till exempel när det gäller att ta till sig ett nytt schema?
Vad har fungerat bra för ditt barn i den tidigare skolan, till exempel när det gäller metoder för att göra läxan?
Vilken typ av information är bra att vidarebefordra.
Olika sätt att bemöta olika negativa uppfattningar i skolan.
Eventuella frågor som läraren kan ha, baserat på den information som har lämnats över.

  • Kontakta din lokala ADHD-stödgrupp, eller tala med andra föräldrar, för att ta reda på den nya skolans erfarenhet av ADHD.

23

 

Utmaningar

  • Att bemöta eventuella negativa uppfattningar hos läraren.
  • Att ge lugnande besked, baserat på den tidigare skolans erfarenheter, om olika sidor av ditt barns beteende, till exempel då det gäller uppmärksamhetsproblem.
  • Se till att all information som förmedlas beaktas av skolan.

Frågor

  • Vilken typ av information skulle läraren/skolan ha störst nytta av?
  • Vilken erfarenhet har läraren av barn med ADHD?
  • Förstår läraren vikten av att skapa en rutin?
  • Vilka åtgärder har högsta omedelbara prioritet för läraren och skolan när ett barn med ADHD börjar i skolan?
  • Har skolan några särskilda farhågor beträffande barnet?
  • Hur kan du stödja läraren då ditt barn börjar i skolan?

24

 

Diskussionsguide för lärare och föräldrar/vårdnadshavare: Under mötet
Mål

  • Enas om det bästa sättet att samarbeta för att stödja barnet under övergången.
  • Kom överens om vad den nya skolan ska prioritera under barnets första termin.
  • Bestäm vilken information som är mest användbar att vidarebefordra till lärare, och när det ska ske, till exempel rapporter om framsteg.
  • Bekräfta att det finns en rutin för fortlöpande feedback.

Utmaningar

  • Åta sig att agera för att tillgodose barnets behov.
  • Försäkra föräldrarna/vårdnadshavarna om att skolan kommer att kunna tillämpa de framgångsrika strategier som har utvecklats tidigare.
  • Försäkra föräldrarna om att skolan kan ge regelbunden feedback.

Frågor

  • Hur kan ni samarbeta under övergångsperioden?
  • Hur ofta kan feedback ges under övergångsperioden?
  • Hur snabbt kan tidigare framgångsrika strategier börja användas i den nya skolan?
  • Hur kommer alla att samarbeta för att lyckas att hantera barnets reaktion på förändringen?

25

 

Åtgärder

  • Ta fram ett skriftligt dokument som beskriver hur skolan ska tillgodose barnets behov, i och utanför klassrummet.
  • Föräldrarna ska ge så mycket information som möjligt om de strategier som har varit framgångsrika i den tidigare skolan.
  • Enas om en tidsplan för åtgärder.

Åtgärder efter mötet

  • Sammanställ en översikt av åtgärdspunkter som man kommit överens om.
  • Utför alla åtgärder som bestämts, för att hålla den tidsplan som diskuterats.
  • Se till att all relevant information vidarebefordras på överenskommet sätt.
  • Följ noga upp barnets reaktion på den nya skolan.

26

 

ATT GE STÖD VID STARTEN I EN NY SKOLAN

Alla barn står inför olika slags utmaningar när de börjar i en ny skola. För barn med ADHD kan dessa delas in i två huvudkategorier:

  • Utmaningar i klassrummet och i samband med inlärningen. Detta kan omfatta ett nytt och mer komplicerat schema, nya och mer varierade ämnen och fler läxor.
  • Svårigheter att skapa nya relationer med andra barn och lärare.

Föräldrar/vårdnadshavare och lärare kan genom att inse vad förändringarna innebär för barnet ge stöd under de första veckorna i den nya skolan.

27

 

Utmaningar i klassrummet och i samband med inlärningen vid övergången från mellanstadiet till högstadiet.

28

 

29

 

30

 

Att skapa relationer med andra barn och lärare
För barn med ADHD kan det vara lättare att förstå nya relationer om de får rita av de människor som de har träffat, och samla dem i ett porträttgalleri. Detta blir en bra utgångspunkt för att prata om samspelet med, och känslor inför, varje ny person som barnet träffar under skoldagen. En mall för porträttgalleri finns att ladda ner.
 

Samtidigt som barnet med ADHD ska vänja sig vid nya skolrutiner och inlärningsmetoder, måste han/hon lära känna andra barn och nya lärare.

Ett stödjande förhållningssätt mellan lärare och barn kan i regel hjälpa barnet att utvecklas till fullo. Lärarna kan hjälpa till att etablera en positiv relation genom att på olika sätt bidra med praktiskt stöd. (Förslagen som följer är generella och kan tillämpas i det dagliga undervisningsarbetet i vilken klass som helst):

  • Lektionerna ska fånga barnets uppmärksamhet, vara engagerande och ge utrymme för barnen att ställa många frågor.
  • Man kan ge barnen extra tid för att slutföra arbetsuppgifter om koncentrationen är dålig.

31

 

Lärare kan aktivt stödja barnet med ADHD när det gäller att skapa relationer med andra barn. Medan barnet kan utveckla sätt att övervinna hinder för vänskapsrelationer, kan läraren vidta praktiska åtgärder för att minimera risken för konfrontationer. På så sätt blir barnet lättare accepterat av andra barn i skolan. Sådana åtgärder kan vara:

  • Att arbeta två och två med projekt.
  • Övervakning av raster och luncher för att förhindra mobbning och liknande.
  • Att undvika att barnen väljer lag baserat på särbehandling.
  • Att inte försöka tvinga fram vänskapsrelationer mellan barn.

32

 

Möte för att diskutera tidiga framsteg i den nya skolan
Den här diskussionsguiden är till för att stödja lärare och föräldrar/vårdnadshavare när de träffas för att diskutera barnets framsteg. Här finns förslag på viktiga teman och frågor att begrunda.

Varje del i diskussionsguiden kan antingen skrivas ut för att antecknas i, eller fyllas i direkt på skärmen. Föräldrar/vårdnadshavare och lärare vill kanske samtala om sina tankar och intryck före mötet.

Diskussionsguide för lärare: Förberedelser inför mötet
Mål

  • Att ge föräldrarna en koncis och korrekt rapport om hur skolarbetet fortskrider.
  • Vara positiv och föreslå tänkbara lösningar på problem.
  • Att dela med sig av all relevant information.

Åtgärder

  • Begrunda följande:

Hur reagerar barnet i största allmänhet på den nya skolan?
Vilka eventuella styrkor eller utmaningar har redan framkommit, till exempel nya ämnen?
Hur skapar barnet relationer med sin lärare?
Hur bygger och bevarar barnet relationer med andra barn?
Finns det särskilt svåra utmaningar respektive framgångsrika metoder?

33

 

Utmaningar

  • Försäkra föräldrarna om att skolan kommer att fortsätta att stödja barnet, liksom att erbjuda eventuell specialundervisning.
  • Se till att föräldrarna förstår att eventuella specifika problem som har uppkommit kommer att tas om hand.

Frågor

  • Vilken feedback har föräldrarna fått från barnet om den nya skolan?
  • Har barnet nämnt några speciella bekymmer för föräldrarna?
  • Hur tycker föräldrarna att barnet klarar sig?
  • Kan föräldrarna ge ytterligare information eller stöd som skulle kunna vara till nytta?
  • Hur klarar barnet de ökade kraven på läxor?

34

 

Diskussionsguide för föräldrar: Förberedelser inför mötet
Mål

  • Säkerställ att lärarna förstår alla dina frågor och funderingar.
  • Se till att du får en redovisning över ditt barns framsteg så här långt.
  • Utbyt information, och se om det finns någon gemensam grund att stå på.

Åtgärder

  • Vad har ditt barn berättat för dig om den nya skolan?
  • Har ditt barn uttryckt någon oro för något i den nya skolan?
  • Positiva aspekter på skolan som barnet har nämnt, eller som du har observerat?
  • Speciella problem som har uppstått, till exempel i samband med att hantera det nya schemat?
  • Fundera på vilka förhållanden i skolan som du tycker skulle kunna förbättras.

35

 

Utmaningar

  • Att försäkra sig om att system som redan visat sig fungera bra bibehålls.
  • Att försäkra sig om att skolan kommer att fortsätta att stödja barnets behov.

Frågor

  • Vad är lärarens intryck av ditt barn hittills?
  • Vilka är ditt barns starka sidor, enligt läraren? Vilka utmaningar har läraren märkt att ditt barn möter?
  • Vad är lärarens intryck av ditt barns relationer med andra barn?
  • Har några speciella svårigheter uppkommit så här långt i den nya skolan? Om så är fallet, hur hanterade läraren och skolan dessa? Löste detta problemet?
  • Kan föräldrarna bidra med något ytterligare stöd utanför skolan?

36

 

Diskussionsguide för lärare och föräldrar/vårdnadshavare: Under mötet
Mål

  • Kom överens om kommande prioriteringsområden i skolan, baserade på aktuella erfarenheter av barnet med ADHD. Verifiera alla eventuella framsteg.
  • Visa hur båda parter kan samarbeta.
  • Att komma överens om hur ofta feedback bör ges, och på vilket sätt den ska ske; via telefon, e-post, sms eller personliga möten.

Utmaningar

  • Att diskutera de utmaningar i skolan och hemma som hittills har uppkommit.
  • Att försäkra föräldrarna om att skolan kommer att fortsätta att stödja barnet framöver.
  • Att försäkra föräldrarna om att skolan kommer att ta itu med eventuella problemområden.

Frågor

  • Hur tycker läraren och föräldrarna/vårdnadshavarna att barnet klarar förändringen?
  • Hur reagerar andra barn på barnet med ADHD?
  • Hur reagerar andra lärare på barnet med ADHD

37

 

  • Vilka åtgärder kommer skolan att vidta närmast efter detta möte?
  • Kan föräldrarna bidra med ytterligare stöd eller information?
  • Hur ofta kan feedback ges?

Åtgärder

  • Enas om vad läraren och föräldrarna ska göra. Föräldrarna kan till exempel förse lärare med ytterligare information och underrätta skolan om de upptäcker beteendeförändringar i hemmet.
  • Kom överens om en tidsplanering för dessa åtgärder.
  • Enas om vem som ska göra en sammanfattning av mötet, inklusive alla åtgärdspunkter.

Åtgärder efter mötet

  • Gör en sammanfattning av de åtgärdspunkter som man kommit överens om.
  • Utför alla åtgärder som man kommit överens om, för att hålla tidsplanen.
  • Se till att all relevant information vidarebefordras på överenskommet sätt.
  • Se till att regelbunden feedback ges.
  • Se till att de nya strategier som man kommit överens om på mötet fungerar. Ta itu med det som eventuellt inte fungerar inom rimlig tid.

38

 

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.

Varför är det viktigt att strukturera inlärningsmöjligheterna?
Barn med ADHD kan prestera bra i skolan, särskilt om det finns problemlösningsstrategier för att uppmuntra och fokusera på deras starka sidor.

Detta innebär att barnet med ADHD ska erbjudas inlärning på ett strukturerat och välbekant sätt.

Struktur är viktigt eftersom barnen kan behöva:

  • Tydliga gränser och organiserat stöd.
  • Tydliga instruktioner, där exempel används.
  • Tydliga mål och tidsscheman.
  • Varierade uppgifter för att hålla dem stimulerade.

Inlärningsmöjligheter för att stödja ett barn med ADHD
Flera olika förfaringssätt kan användas i klassrummet för att ge stöd.

39

 

Följande förfaringssätt kan beaktas:

  • Se över materialet hela tiden. Repetition kan skapa struktur. Det ökar möjligheten att barn som har uppmärksamhetsproblem åtminstone uppfattar informationen en gång.
  • Förtydliga och betona viktig information. Gör de viktigaste punkterna till de mest intressanta.
  • Dela upp långa lektioner i kortare avsnitt. Hjälp till att bevara fokus och uppmärksamhet.
  • Titta på barnen när du talar till dem. Engagera ett barn för att få tillbaka dess intresse för lektionen.
  • Rätta och lämna tillbaka skriftligt arbete så snart som möjligt. Barn kan lära sig mer genom omedelbar feedback.
  • Använd språk och exempel som barnet kan relatera till. Gör till exempel matematiken mer konkret genom att använda exempel från verkliga livet.
  • Uppmuntra frågor. Ju mer aktivt involverat ett barn är, desto bättre bibehålls dess uppmärksamhet.
  • Använd färgkodning i material eller på tavlan. Betona viktiga punkter och förstärk visuell inlärning.
  • Kombinera verbala instruktioner med illustrationer eller praktiska demonstrationer.
  • Använd rollspel. Ge liv åt inlärning.

40

 

Stöd över ämnesgränserna
Alla barn har starka och svaga sidor i olika ämnen. Barn med ADHD är alla individer. Vissa kan ha fallenhet för matematik, medan andra kan vara bra i bild eller hemkunskap. Inlärningsstil och klassrumsstrategi kan spela en viktig roll i alla ämnen för att stödja ett barn med ADHD.

41

 

42

 

43

 

44

 

45

 

46

 

47

 

48

 

49

 

50

 

51

 

52

 

53

 

54

 

55

 

56

 

Barn med ADHD kan ha svårt att komma ihåg fakta och datum på grund av sitt sämre korttidsminne. Lärare kan hjälpa till att befästa de kunskaper som de vill att barnen ska lära sig i deras långtidsminne genom en rad olika tekniker, såsom:

Grupparbete – Geografiexempel*
*Grupparbete kan vara ett värdefullt verktyg för att lära ut många ämnen i kursplanen, såsom historia, geografi, naturvetenskap, design/teknik och även litteratur och drama. I detta fall används geografi som exempel men samma principer kan tillämpas även på andra ämnen.

Dela upp klassen två och två, och ge dem olika arbetsmaterial och underlag för att genomföra sitt projekt. Låt barnen arbeta med projektet under ordinarie lektionstid.

Ge strikta kriterier för projektet, såsom:

  • Hitta tio fakta om det tilldelade landet.
  • Använd minst tre olika informationskällor.
  • Använd dina egna ord för att sammanfatta den information som du hittar.
  • Skapa en poster med era fynd.
  • Skriv fem frågor om ditt land till klassen på anteckningskort, och skriv ned svaren på baksidan.
  • Presentera postern tillsammans i par, där varje barn gör det han/hon är bäst på.

57

 

  • Varje par barn ställer de frågor som de har formulerat till klassen.
  • Barnen lämnar in korten tillsammans med postern och presentationen.

Grupparbete, uppföljning
Läraren kan hålla ett förhör vid slutet av lektionen, och använda sig av frågorna från grupparbetena. Eftersom de andra barnen vet att detta kommer att hända, uppmuntras de till att lyssna uppmärksamt när deras klasskamrater presenterar sitt arbete.

Priser kan delas ut för det mest kreativa projektet, mest originella projektet, bästa konstverket, etc, så att de flesta barnen får ett pris.

Läraren kan behålla anteckningskorten med frågorna och lägga dem i en lämplig låda på sitt skrivbord, arkiverade under namnet på landet i fråga. Allt eftersom året går blir anteckningskorten i lådan fler och fler. Barnen kan använda dem för att förhöra varandra när annat arbete har genomförts. På detta sätt gås ett material igenom flera gånger och genererar intresse.

Detta är en kraftull metod för att förankra kunskap i barnens långtidsminne. Det är även ett utmärkt sätt att nå alla barnen i klassrummet.

Allt eftersom projekten presenteras skapar barnen även ett kollage av sina arbeten på en vägg i klassrummet. Läraren kan sedan bjuda in andra lärare och barn för att titta på klassens arbete.

Den här tekniken kan användas i flera olika ämnen, och det är ett mycket effektivt sätt att få mycket arbete gjort på kort tid.

58

 

UTVECKLA STUDIETEKNIKER

Det här kapitlet uppmuntrar till utvecklingen av studietekniker och ger förslag på de metoder som passar barn med ADHD bäst.

Utveckla effektiva och passande studietekniker
Bra studieteknik hemma och i skolan är en förutsättning för framgångsrik inlärning. Ett barn med ADHD kan behöva längre tid än andra barn för att göra färdigt sina läxor. Därför kan det hjälpa om föräldrar och lärare bevakar saker som:

  • Hur mycket läxor kan just det här barnet klara av?
  • Finns det några alternativa läxaktiviteter som kan leda till samma inlärningsmål?

Följande tabell beskriver en del av de grundläggande färdigheter som ett barn med ADHD kan behöva utveckla, samt stödåtgärder som kan göra det lättare att uppnå målen.

59

 

60

 

61

 

62

 

63

 

64

 

65

 

Att hantera läxor
Föräldrar/vårdnadshavare kan spela en viktig roll för att hjälpa ett barn med ADHD att genomföra och lämna in sina läxor på ett bra sätt.

Tipsen nedan kan ge några praktiska uppslag för hur du kan hjälpa ditt barn att hantera sina läxor.

Tidsplanering:

  • Ta en paus. Ditt barn kan ha nytta av en fem minuters paus varje halvtimme.
  • Skapa läxrutiner. Det kan vara svårt att sätta sig ner för att göra läxorna när man är trött efter skolan, eller om det finns mer lockande saker att göra. Så är det för alla barn. Att dela upp läxorna, och använda aktiviteter som att leka eller titta på TV som belöningar, kan underlätta.
  • Använd påminnelsekort. Under genomgång före ett prov kan du använda kort med nyckelfakta. Det hjälper barnet med ADHD att dela upp information i mindre delar, som blir lättare att komma ihåg.
  • Dela upp större uppgifter. Om uppgifter delas upp i mindre delar blir de mer uppnåeliga – ett tidsschema på väggen visar när varje deluppgift måste genomföras.

66

 

Verktyg för att organisera.

  • Använd en läxdagbok. Läxdagboken innehåller information om uppgifter som barnet fått, de resurser som behövs för att utföra dem och det datum då läxan lämnas in. Både föräldern och läraren undertecknar uppgifterna som har gjorts färdigt. Detta kan hjälpa ditt barn att ta ansvar och prioritera.
  • Använd en påminnelsefunktion i mobiltelefonen. Ställ in en påminnelsesignal i ditt barns mobiltelefon. Signalen som piper innan han/hon lämnar skolan för dagen, påminner barnet om att kontrollera om han/hon har fått någon läxa.
  • Gör i ordning en särskild plats hemma för att göra läxor. Gör i ordning en plats, helst ett skrivbord, som bara är till för att göra läxor. Uppmuntra ditt barn att hålla ordning på skrivbordet, så att tid inte behöver ägnas åt att städa upp innan arbetet med läxorna kan påbörjas. Det är också bättre att ditt barn gör läxorna i din närhet så att du kan övervaka hur fokuserat barnet är.
  • Använd en in-korg. Uppmuntra ditt barn att tömma sin skolväska i in-korgen varje dag när han/hon kommer hem. Med hjälp av läxdagboken kan barnet avgöra vilket material som behövs för de arbetsuppgifter som måste göras samma kväll, och vilket material som behövs för uppgifterna som ska lämnas in senare.

67

 

  • Hjälp barnet att ta med sig läxan tillbaka till läraren. Uppmuntra ditt barn att använda en specifik mapp för alla genomförda läxor. Du kan kontrollera att denna mapp ligger i skolväskan innan barnet går till skolan följande dag.

Belöningssystem:

  • Var realistisk i bedömningen av den tid som läxarbetet kan ta. Det tar ett barn med ADHD längre tid att genomföra en uppgift hemma än i skolan.
  • Uppmuntra ditt barn att mäta den tid det tar att göra läxorna. Tidtagningen kan göra läxläsningen mer intressant och barnet kan tävla med klockan, vilket fungerar som motivation.
  • Kom överens om en belöning. Se till att barnet tydligt förstår varför det får belöningar som ges för väl genomförda läxor.
  • Belöna med:

Extra tv- eller datortid.
Positiv feedback om resultat i skolan.
Att stanna uppe längre på fredag.
Att läsa en berättelse eller spela ett spel tillsammans.

Föräldrar måste alltid kontrollera om belöningen fungerar på ett så motiverande sätt som möjligt. Belöningar måste vara någonting som ditt barn verkligen vill ha – annars fungerar de inte som motivation.

68

 

HANTERA STÖRNINGSMOMENT I SKOLMILJÖ

Det här kapitlet beskriver några av de bästa metoderna för att hantera störningsmoment och uppmärksamhetssvårigheter hos barn med ADHD.

Att hantera störningsmoment samt hälsa och säkerhet i skolan
Många barn kan bli distraherade i skolan, både vid rutinmässiga aktiviteter såsom morgonsamling, och under lektioner som de inte tycker är intressanta eller stimulerande.

Barn med ADHD tycker det är svårt att fokusera, vilket betyder att de kan ha svårt att koncentrera sig i viktiga sammanhang. Barnen kan bli distraherade därför att:

  • De inte kan filtrera bort saker som händer runt omkring dem.
  • Deras uppmärksamhet lätt avleds från det de borde fokusera på.
  • Barn med ADHD behöver längre tid på sig för att byta fokus för sin uppmärksamhet.

Lärarna kan hjälpa ett barn med ADHD att koncentrera och ta till sig undervisningen i klassrummet, om de minimerar mängden störningsmoment.

69

 

Att hantera störningsmoment i klassrummet
Lärarna behöver få tid på sig för att hitta fungerande lösningar för att hantera störningsmomenten. Det finns ingen ”standardstrategi” som passar i alla situationer. Man måste prova sig fram och se vad som fungerar bäst för varje enskilt barn.

Följande tabell visar de vanligaste typerna av störningsmoment, tillsammans med förslag på lösningar.

70

 

71

 

72

 

Hälso- och säkerhetsproblem i skolan som är kopplade till ett barn med ADHD.
Att upprätthålla en säker miljö för barn och lärare är alltid angeläget för skolorna, oavsett vilka lektioner eller aktiviteter det gäller. Hanteringen av detta kan utgöra en del av skolans riktlinjer.

Det innebär alltid en förhöjd risk när det ingår praktiska delar i ämnena, vare sig barnet utför ett vetenskapligt experiment eller utövar någon idrott. En del av dessa ämnen lockar särskilt barn med ADHD, som tycker om att göra saker istället för att sitta och lyssna.

Entusiasm är visserligen alltid stimulerande, men det impulsiva och överaktiva beteendet hos en del barn med ADHD kan kräva en högre grad av uppmärksamhet för att upprätthålla en sund och säker miljö i klassrummet.

  • Om skolan har en lärarassistent finns det ett extra par ögon och öron i klassrummet som hjälper till att hålla uppsikt.
  • Dela upp klassen två och två vid praktiskt arbete. Det främjar vänskapsrelationer utan att det skapar alltför många störningsmoment.
  • Förklara och upprepa anvisningar noggrant och tydligt, till exempel vad barnen får och inte får göra, under raster, med eller utan handledare.

73

 

  • Se till att barnet tittar på dig hela tiden när du ger anvisningar.
  • Var medveten om att uppmärksamheten skiftar, och var beredd på att ta till olika strategier för att få tillbaka barnens uppmärksamhet.
  • Lägg ner tid på hur säkerheten kan garanteras vid planering av studiebesök.
  • Repetera reglerna före studiebesöket – speciella regler kan utfärdas för till exempel toalettbesök och fickpengar, och rent allmänt för uppförande på allmän plats.

74

 

GÅ IGENOM FRAMSTEG OCH GE FEEDBACK

Det här kapitlet presenterar förslag till föräldrar/vårdnadshavare och lärare, om de bästa metoderna för att utvärdera framsteg vid inlärning.

Utvärdera inlärningen
Att utvärdera inlärningen, bekräfta framsteg och förmedla feedback i skolan är särskilt viktigt. Positiva kommentarer från läraren, om det så gäller den allra minsta prestation, uppmuntrar och förbättrar alla barns självkänsla och motivation.

Intelligensen hos barn med ADHD avspeglas inte alltid i de traditionella akademiska utvärderingsmetoder som finns. Risken finns att detta påverkar barnen negativt senare i livet.

Genom följande saker kan barn med ADHD utvärderas på ett effektivare sätt:

  • Prov som görs av alla i klassen.
  • Slutföra läxor.
  • Mer informell bekräftelse av positivt beteende som underlättar den dagliga inlärningen, till exempel att vara fokuserad.
  • Kvantitativ uppföljning av framsteg genom att använda en överenskommen åtgärdssplan.

75

 

Ge feedback på positiva framsteg i klassrummet
Att ge barnet med ADHD beröm efter en positiv prestation kan vara en viktig pusselbit för att skapa motivation i klassrummet. Berömmet signalerar att läraren litar på barnets förmåga, vilket i sin tur uppmuntrar barnet till nya positiva handlingar.

Positiv feedback kan ges när barnet med ADHD gör något av följande:

  • Ställer frågor.
  • Ber om hjälp.
  • Sitter stilla på stolen.
  • Väntar på sin tur.
  • Låter bli att avbryta.
  • Är fokuserad.
  • Kommer i tid.
  • Är organiserad.

76

 

Positiv feedback har störst effekt på barnet om:

  • Särskilda skäl till berömmet ges.
  • Berömmet ges omedelbart efter handlingen, så att barnet förstår sambandet.
  • Berömmet inte är en tvetydig komplimang som innehåller underförstådd kritik, till exempel: Det där var bra gjort… Varför gjorde du inte så förra veckan?
  • Berömmet inte bara uttalas en gång, utan upprepas varje gång som handlingen genomförs framgångsrikt.

Att utvärdera inlärningen hos ett barn med ADHD
Även om ett barn med ADHD har tillräckligt med kunskap för att få bra betyg på ett prov, kan barnet ha svårt att återge det på det sätt som krävs och under den tid som finns till förfogande. Detta kan hända av flera olika skäl. De kan:

  • Lätt bli distraherade.
  • Ha svårt att planera sin tid effektivt.
  • Ta lång tid på sig innan de kommer igång.
  • Ha svårt att komma ihåg enskilda fakta.

77

 

Alternativa metoder för att utvärdera inlärning kan ge barnet bättre möjligheter att visa sin kunskap. Här kan tyngden läggas på diskussioner och projekt istället för skriftliga prov. Många barn med ADHD föredrar muntlig inlärning, och tycker det är lättare att berätta om fakta. (Källa. The Mental Health Foundation)

I de fall det ändå krävs skriftliga prov så kan extra hjälp och handledning från lärare bidra till att förbättra barnets prestation så som att:

  • Tillåta extra tid, i de fall som reglerna medger det.
  • Erbjuda övningsprov förväg.
  • Låta barnet göra provet på en plats utan några större störningsmoment.
  • Använda påminnelsekort i förberedelserna som sammanfattar det viktigaste.
  • Tillåta datoranvändning för att underlätta skriftligt arbete.
  • Läsa frågorna och instruktionerna högt innan provet börjar.
  • Använda ett separat klassrum för elever som behöver mer tid.
  • Tillhandahålla en lärare vid provet för elever med dyslexi (läs- och skrivsvårigheter).
  • Tillhandahålla en skribent vid provet för elever med ADHD och dyslexi.

78

 

GENOMFÖRA ÖVERGÅNGEN TILL EN NY KLASS ELLER LÄRARE

Det här kapitlet beskriver den förberedelse och det stöd som kan behövas för att flytta ett barn med ADHD till en ny skola eller klass.

Att förbereda byte till ny klass eller till en ny lärare.
Oftast innebär schemat att barnen förflyttar sig mellan lektioner och lärare under en skoldag. Även om barnen vänjer sig vid detta kan de fortfarande bli splittrade och det kan medföra att tid i början av lektionerna går förlorad.

Barn med ADHD kan ställas inför följande utmaningar när de ska förflytta sig mellan lektionerna:

  • Komma för sent på grund av glömskhet eller saker som avleder uppmärksamheten.
  • Vara dåligt förberedda på grund av att de har svårt att organisera sin vardag.

Förberedelser för flytten till en annan skola kan hjälpa ett barn med ADHD att vara bättre beredd på de dagliga rutinerna.

79

 

Förbereda barnet på förändring
Barn med ADHD mår bra av rutiner och kan till en början vara ovilliga att förändra sig. Läraren kan hjälpa till att förbereda barnet för vad som snart ska hända, genom att vidta olika åtgärder, förklara varför förändringen sker och vilka krav som ställs.

Praktiska åtgärder att vidta för att förbereda barnet kan omfatta:

  • Upprepa vad nästa lektion ska handla om, var den ska hållas och vilken lärare som ska undervisa.
  • Lugna barnet genom att försäkra det om att skolschemat i sinom tid kommer att bli lika välbekant som de tidigare rutinerna har varit.
  • Ge ett fem-minuters-varsel så att barnet med ADHD vet att en ny lektion snart ska börja.
  • Visa barnet hur det ska gå för att komma till nästa lektion.

80

 

Förbereda barnet för att träffa nya vuxna
Ett barn som kommer till en ny skola för första gången kan uppleva möten med nya okända människor som skrämmande. Nedan ges förslag på hur man kan bryta isen för att få kontakt med lärare och andra barn:

  • Föreslå för föräldern/vårdnadshavaren att låta barnet rita en affisch som föreställer barnet själv. Visa sedan affischen för läraren och/eller hela klassen som en introduktion.
  • Denna affisch kan uttrycka vad barnet gillar och inte gillar, samtidigt som barnet presenteras för den nya klassen på ett humoristiskt och icke-hotfullt sätt.

Att förbereda barnet med ADHD på ett mer fullspäckat schema
Lärare och föräldrar/vårdnadshavare kan vara till hjälp då ett mer späckat och komplicerat schema börjar användas. Praktiska arrangemang i detta sammanhang kan vara:

  • Ett färgkodningssystem i schemat som hjälper barnet att visuellt skilja mellan olika ämnen, klassrum och lärare.
  • Se till att schemat alltid är tillgängligt och att det lätt kan hittas på anslagstavlor.
  • Olika fack eller mappar för varje ämne, som kan färgkodas på samma sätt som i schemat.

81

 

  • Etiketter med namn och ämne på fram- och baksidan av anteckningsböckerna, så att de lätt kan kännas igen för respektive lektion.
  • Checklistor för material som behövs för varje ämne, som kan fyllas i före varje lektionsblock.
  • En elektronisk kalender eller smartphone som kan signalera vilken lektion som står på tur och vilka material som behövs.
  • En klocka som underlättar för barnet att ta ansvar när det gäller att hålla tider och att planera sina aktiviteter.

Förbered för byte till en ny lärare
För att skapa en miljö för framgångsrik inlärning är det viktigt att informera en ny lärare i samma skola om vad som fungerar bäst för barnet i klassrummet.

  • Hur reagerar barnet på förändring?
  • Vad har fungerat bra med den tidigare läraren och i familjen?
  • Vilken inlärningsstil föredrar barnet, och vilka är hans/hennes starka respektive svaga sidor?
  • Hur är relationerna till lärare och andra barn?
  • Kan du se över dokument online och skriftliga anteckningar (skoldagbok) om elevens framsteg och beteende?

82